Riskkapital versus do it, do it, do it!

Jag skulle vilja betona vikten av att direkt när man kommer på saker även genomföra det snabbt för att det ska komma från idéstadiet, risken är annars stor att det fortfarande bara kommer vara en idé flera år senare. Entreprenörer bör vara mångfaldiga och det innebär att man också måste kunna realisera idén och det är ett plus om man behärskar webbutveckling.

Men som webbutvecklare blir man lätt hämmad av alla andra varddags-”måsten” som gör att man lätt kommer ifrån sin idé så att den aldrig blir verklighet. Det är inte lätt att finna mer tid när man redan har fullt upp med hem, familj och vänner att vara social med. Men tänk vad mycket som går förlorat för att man inte tar sig tid att genomföra sina idéer.

Skillnaden från en startup och ett större bolag är just att man bara gör det som faller naturligast, i en startup blir det väldigt lite projekterande och processtyrning så mer fokus kan sättas på att bara göra det. Många utvecklingsbolag ser pengar som en lösning på att realisera idéerna och försöker därför få riskkapitalister att sponsra utvecklingen. Men man gör sig verkligen en björntjänst, för när man får fler ägare ställs högre krav på rapportering och processer som gör att det blir svårare att realisera idén.

Att det går mycket trögare med utveckling av en idé/projekt med en storbolagsägare har jag direkt erfarenhet av, man fastnar i traditionella projekt och utvecklingsplaner. Man måste helt enkelt sälja in sin idé internt och det tar både extra resurser och engagemang som gör att man tappar fokus. Paul Graham har sammanfattat det ganska pedagogiskt i artikeln The other side of ”Artists Ship” (begreppet myntades av Steve Jobs på Apple), som webbutvecklare och entreprenör måste man ha fritt spelutrymme annars dör entreprenörsandan och förvaltningsstadiet är ett faktum.

Mina slutord är därför:

Om det finns någon möjlighet att genomföra det utan riskkapital, gör det!