Kategorier
Blogginlägg

Min syn på att ta betalt för innehåll som affärsmodell

Just nu är det mycket diskussion kring ämnet att ta betalt för att få tillgång till innehåll på sajten när tidningsbranschen även i Sverige börjar få kalla fötter. Antagligen har Rupert Murdoch sockrat tankarna kring affärsmodellen med att ta betalt genom sin tydliga position i ämnet. Här ger jag mina synpunkter i den pågående debatten ur ett erfarenhetsmässigt perspektiv.

Sättet Aftonbladet gör detta på är ganska tydligt, med PLUS får man som läsare lite mer. Men som andra anser tror jag detta inte är någon lösning på lönsamhetsproblemet utan det egentliga problemet bland tidningssajterna är att man faktiskt är på väg att förlora målgruppen. Att i det skedet börja ta betalt kommer bara snabba på processen att förlora målgruppen, tidningarna hjälper bara till att gräva sin grav fortare.

Jag kan själv relatera till mina erfarenheter och hur jag resonerade när jag införde PLUS-tjänst på Familjeliv.se 2005, då hade jag som affärsmodell att låta funktioner som motverkar den sociala grafen att vara betalda PLUS-tjänster eftersom jag redan från början visste att PLUS medlemskap kommer vara i minoritet på sidan. Som ett exempel fanns funktionen att spärra någon annan medlem från att se ens bilder och gästbok som en PLUS-tjänst, eftersom jag ansåg att det motverkade sociala kontakter.

Konceptet blev rätt lyckat, vi drog in någon miljon på det och i relation till den totala omsättningen så var det runt 10% vilket var ett bra tillskott som inte påverkade den andra annonskakan i någon större utsträckning.

Men det finns fundamentala problem med att ta betalt för innehåll på sidan och klarar man inte av att balansera det rätt förstör man lätt modellen. Det handlar framförallt om två saker man måste behärska:

  1. att ”internet är fritt”
    I folkmun är internets tjänster fria, att motarbeta den kulturen har sina konsekvenser som kan beskrivas som resurskrävande och kostsamma
  2. och ”jag betalar varför får jag då inte även xxx”
    Modellen med att ta betalt för visst innehåll får inte göra så att andra intäktsområden minskar, men när användarna börjar kräva mer så hamnar man lätt där. Här blir man lätt lurad och tro att lägger man in fler mainstream tjänster och funktioner i PLUS så ska den bli mer värdefull och så tror man att man attraherar fler prenumeranter – men resultatet är tvärtom prenumeranterna kräver mer och mer och det blir svårare att sälja in vad faktiskt PLUS ger, vilket ger ett ännu mer otydligt budskap till köparen som förväntar sig något annat och mängden missnöjdhet ökar.

Jag är övertygad om att jag har rätt sund syn på detta och skulle även idag klara av att balansera det rätt och lyckas driva den affärsmodellen i ett positivt resultat med ett idealistiskt perspektiv. Men min kapitalistiska sida säger helt annat, att inte ta betalt för innehållet. För mig idag är tid pengar, jag tittar mer på resultat än funktion för numera har jag prioriterat en viktigare uppgift – ansvar. Sajten ska förvaltas väl, anställda ska ha trygghet och att kämpa i motvind är tungt om det aldrig uppstår medvind. Eftersom jag vet att det finns många bättre, enklare, roligare och mer resultatgivande intäktsmodeller att lägga tid på så anser jag att ta betalt för PLUS inte är något alternativ som det ser ut nu på marknaden. Inte heller om det är helt kravlöst, därför att jag är säker på att den modellen numera kommer äta av de andra inkomstkällorna och då blir resultatet oförändrat.

Det är lätt att påvisa lönsamhet med PLUS-tjänster, det har jag själv lyckas uppnå nyligen. Men jag anser ändå att det går att få betydigt högre lönsamhet på andra intäktsmodeller som gör att det blir ett roligare, bättre och enklare jobb att utföra samtidigt som man får ett bättre resultat på omsättningen. Jag kommer inte inom de närmsta åren att se innehållsbetalning som en alternativ intäktskälla, det är mer en konkurrerande intäktskälla både vad gäller resurser och intäktsområden.

Därför kommer inte PLUS-tjänster vara aktuellt för våra nya sajter vi skapar. Kanske ska lägga in en brasklapp att mitt inlägg handlar om ett svenskt och delvis europeriskt perspektiv, det kan finnas andra marknader som har helt andra förutsättningar där intäktsmodellen skulle kunna vara helt annorlunda. Efter att ha pratat med en om företagsklimatet på internet i Ukraina så inser jag att det kan vara ganska annorlunda.

Aktuella intäktsmodeller för internetsajter

  • Att ta betalt för innehåll – DISSA
  • Ta betalt för utrymme (CPM) – HISSA (Håller på att förändras, men fortfarande säljbart)
  • Ta betalt för åtgärd (CPC) – HISSA
  • Sponsra funktioner – HISSA
  • Ta betalt för tid – DISSA (krånglig modell som förmodligen fungerar bättre för TV)
  • Ta betalt för undersökningar – HISSA
  • Ta betalt per produktköp hos leverantör – DISSA
  • Annonskatalog – HISSA (Endast i en nisch, annars DISSA)
  • Ta betalt för social kommunikation – HISSA (åt företagen)
  • Ta betalt av företag som vill sprida/använda ditt innehåll – DISSA

2 svar på ”Min syn på att ta betalt för innehåll som affärsmodell”

Intressant att ta del av dina erfarenheter.
Skulle gärna se att du uvecklade vad du menar med ”Ta betalt per produktköp hos leverantör”

Är det rena provisionsersättningar du är emot, t ex i de fall tradedoubler enbart ger en ersättningar om besökaren handlar?

Helt klart säjer man sig som annonsör väldigt billigt i dessa fall.

Ja du har uppfattat det korrekt, jag anser att t.ex. länka till en produkt på t.ex. adlibris via tradedoubler och få provision på köpet den länkade besökaren gjorde är gammelmedia.

En framåtgående trend är att skapa butiken där kunden är, dels får man högre ROI och en kund som blir ännu mer engagerad i sin sida, det utstrålar trygghet och bekvämlighet för besökaren. Det innebär rent konkret att försäljningen sker på sin egen sajt, även fast det packas och skickas av tredje part så är det ändå själva sajten som säljer produkten.

Mina erfarenheter av att sälja direkt på sidan kontra extern butik är delade, men helt klart har vi sålt bättre när vi lagt det in-house. Ulrika Rudqvist, marknadsstrateg på Good Old ger stöd för denna trend, se detta inlägg på SVD:
http://blogg.svd.se/utvecklingsblogg?id=14125

Stängt för kommentering.

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.